F enomenet pest är känt så långt tillbaka i tiden man kan komma. Så grasserade exempelvis 3000 år f.Kr en farsot som benämndes Mamtar. År 54 e.Kr inledde den i liv räknat mest kostsamma pestepidemi som man känner till. Under sin vandring genom Mindre Asien, Konstantinopel, Grekland, Italien och uppemot Rhen dödade den 100 miljoner människor, vilket var en stor del av världens dåvarande befolkning. En annan känd pestepidemi var Svarta döden, vilken först begynte sin spridning under 1300- talet. Dess framfart i Italien 1348 kostade en miljon människor livet. Ett tag var dödsfrekvensen så hög att påven tvingades helga floden Rh›ne såsom begravningsplats åt alla liken. Via Norge spred sig pesten in i Sverige, där den tog livet av uppemot en tredjedel av landets befolkning. Pesten pågick i upprepade utbrott under mer än 200 år. I London hade den 2.e september 1666 mer än 68000 människor fått sätta livet till under pestens härjningar, när en stor eldsvåda utbröt, vilken rasade i 4 dagar. I efterhand kunde man konstatera att elden haft gynnsamt inflytande över de hygieniska förhållandena i staden. Pestepidemin ebbade snart ut.

P est förekommer i två huvudsakliga former; böldpest och lungpest. Den överföres till människan från råttor och gnagare, vilka djur utgör dess egentliga värdar. Pesten verkar som allt levande under evolutionära principer och förorsakas av bakterier. Ur synpunkten för dessas spridning är värddjurets tidiga död en olägenhet. Således är pesten bara en av raden för människan dödsbringande sjukdomar som från början anpassats till ett liv i andra värddjur, vilka merendels själva inte tar samma skada av smittämnet som människan. Utbrott av pest föregicks ofta av råttdöd, förorsakad av andra faktorer. De loppor som djuren härbergerade var då tvungna att söka alternativa värdar. Liksom tidigare lopporna agerat spridare av pest bland råttor så överförde de nu pesten också till människan.

I nkubationstiden vid pest hos människa varierar något, men det rör sig ofta om någon vecka. Därefter inträder frosskakningar, huvudvärk och kräkning. Sinnesstämningen kommer inte sällan att domineras av ångest, omtöckning och aggressivitet. Samtidigt med de övriga, initiala symtomen, uppträder vid böldpest även svullnad av lymfkörtlarna främst i ljumskarna, men även i armhålor, käkvinklar och nacke, där sedemera variga smältningar, s.k buboner benäget uppstår. Lungpest karaktäriseras av hosta, håll i bröstet, samt andnöd, varefter praktiskt taget undantagslöst döden inträder. Dödligheten i bubonpest är väsentligt lägre, därvid c:a 30- 90%. Om däremot bakterierna tar sig in i blodbanorna, yppandes den s.k septikemiska formen av pest, blir prognosen betydligt dystrare. Medan böldpest enligt tidigare angivelse primärt sprides av loppor bäres lungpesten av luften för att vid nedsmittning tillstöta såsom droppinfektion.

A v metoder för behandling förefinnes såväl medicinering med sulfapreparat som antibiotika, vilket synes reducera dödligheten. Viktigast är emellertid att preventivt förebygga uppkomst och spridning av pest, dels genom god hygien, dels genom karantänsbestämmelser och råttbekämpning. Härigenom har sjukdomen i stort sett försvunnit från Europa för att nu främst återfinnas på ställen som Indien, Kina och Centralafrika.

   Kåre Andersson